Skuggning på UB

Den 19 och 20 mars lämnade jag min arbetsplats på Malmö högskola för att under två dagar skugga Åsa Forsberg på Lunds UB. Det är mycket som skiljer mellan Lund och Malmö och jag visst inte riktigt vad jag skulle vänta mig, mer än både Åsa och jag jobbar inom området ”biblioteksservice”.  Första dagen började med verksamhetsmöte för Forskning och studieservice, där Åsa är ansvarig för avdelningen biblioteksservice. Då vi i Malmö står inför omorganisering, var det intressant att se alternativa sätt på hur en biblioteksorganisation kan se ut.

På eftermiddagen hölls det ett möte den virtuella informationsdisk som planeras att dra igång under höstterminen. Just den virtuella informationsdisken är något som vi pratat om mycket i Malmö men inte under dessa organiserade former.

Som jag skrev i mitt korta inlägg tidigare var det möte för all diskpersonal på torsdagsmorgonen. För bara någon vecka sedan hade vi i Malmö ett möte för diskpersonalen och vi håller också på att kolla över på vilket sätt vi kan sprida information och diskussion för personalen i disken så det kändes väldigt passande att få vara med på detta. Dagens tema var kompetensbehov och jag slog verkligen av hur lyckligt lottade vi är som har en helpdesk som tar hand om alla teknikfrågor.

På eftermiddagen får jag också vara med Åsa på ett diskpass. Att stå i UBs disk kändes ovant. Istället för de ”informationspunkter” som jag brukar stå vid finns på UB en stor disk och en bokhantering som vi inte har på Malmö. Jag som kan tycka att det är svårt att förklara för våra låntagare hur man hittar i våra två samlingar fick tänka om. Jag vet inte om det var en tillfällighet men det var två lugna timmar. Atmosfären på UB är verkligen en helt annan än den jag är van vid, och att det rumsliga uttrycken spelar roll är tydligt. 

Skillnaderna mellan UB och Malmö är som sagt många, även om frågorna som diskuteras till stor del är detsamma. Att UB inte riktar sig till en speciell studentgrupp, inte har någon direkt undervisning men däremot en bevaranadeplikt är några saker. Vad som likande var bland annat diskussionerna som fördes. Lärandemiljö/ studiemiljö verkar vara centralt på många bibliotek, så också i Malmö och Lund. Hur frågor ska tas emot i informationsdisk och via andra kanaler är andra exempel.

Även om jag kanske inte tar med mig några konkreta tips eller idéer från skuggningen så var det två väldigt roliga och givande dagar. Att ”skugga” är också ett bra sätt att fundera på sin egna arbetssätt och det är också intressant att få diskutera frågor om ”biblioteksservice” med någon utanför den egna organisationen.

Andra dagen på Lunds UB. Jag är Åsa Forsbergs skugga och just nu är det möte för all personal som har pass i informationsdisken. Det diskuteras friskt och jag återkommer om detta möte och alla mina upplevelser och tankar senare.

Skuggad kollega på KIMAB i Kista, Stockholm



Ljusgården. Här är personalens fika- och mötesyta vilken i ena änden strålar samman med bibliotekets öppna rum

 

Konfidentiell forskning

Skuggning

Inom Lärosäten Syd har det funnits ett skuggningsprojekt som aktivitet för kompetensutveckling med mål att bidra till bibliotekets verksamhetsutveckling samt personlig utveckling.

 

Swerea/KIMAB, (tidigare Korrisions- och Metallforskningsinstitutet AB) är ett svenskt forskningsinstitut inom korrosion och metallforskning. Swerea/KIMAB ingår i Swerea-koncernen och är ett av många forskningsinstitut som är samägda av staten och näringslivet inom respektive bransch.

Instituten drivs genom en kombination av finansiering från näringslivet och staten.

 

Forskningsinstitut beskrivs ofta som en förbindelse mellan näringsliv och akademien där teoretisk kunskap övergår till att vara praktiskt tillämpbar. Forskningen strävar efter att vara internationellt konkurrenskraftig.

 

http://www.ri.se/om-rise

 

Personalen på KIMAB i Kista består av 180 personer, varav drygt 100 forskare - flera internationella. Majoriteten av dessa har en bakgrund inom kemi, fysik och även bergsingenjörer.

I Kista arbetar man med olika experiment och försök anpassade till olika företags behov med uppdrag åt bland annat kärnkraften och flygindustrin.

En annan viktig faktor är arbetet med patent och stora delar av den pågående forskningen är konfidentiell.

 

Vid ankomsten får jag skriva in mig i receptionen och invänta min skuggade kollega. Därefter får jag en besöksbricka med angiven kod till gäst-login till deras wi-fi. Smart!

 

Nästan innan jag fått av mig jackan kommer en forskare med frågor kring hur referenser från Endnote ska exporteras till referenshanteringssystemet Mendeley och genast uppstår en handledning i hur de olika verktygen fungerar.

 

Biblioteket är öppet dygnet runt med samlingarna i ett öppet rum utan väggar eller dörrar ut i ett större rum kallat Ljusgården. Där kommer under dagen allehanda aktivieter att äga rum som frukost, lunch, avtackning av forskare och möten av olika slag.

 

Bibliotekarien Louise Parnefjord är ansvarig för biblioteksverksamheten och vill gärna kalla sig informationsförsörjare då hon tycker att det bättre speglar hennes kompetens och arbetsuppgifter.

 

På frågan om sin yrkesroll inom institutet svarar Louise:

- Det är en ren servicefunktion för forskarna och övrig personal!

I svaret läser jag in betydelsen av hennes närhet och tillgänglighet för övrig personal. Louise är en självklar del av institutet och fångar direkt upp önskemål och frågor kring lunchbordet eller vid mötet i bibliotekslokalen.

 

Eftersom biblioteksarbetet sker nära den pågående forskningen som äger rum i olika labb i lokalerna blir det påtagligt hur viiktigt det är att förstå den verksamhet man agerar i och utvecklingen av densamma.

 

Louise samlar också in rapporter, konferenser och artiklar till den interna publikationsdatabasen, samt har en del undervisning inom bland annat open access och patent där viss undervisning sker via videolänk.

 

Ett annat viktigt arbete är den med altmetrics http://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Doktorand/Forskningsstod-vid-BLR/Bibliometri/Altmetrics

 

Med jämna mellanrum kommer det också studenter från KTH och Uppsala som gör sitt exjobb vid KIMAB i Kista och engagerar bibliotekarien på olika sätt.

 

Tidskriftshörnan

 

 

Intellectual Assets Inventory är ett begrepp man arbetat med inom KIMAB med inspiration från bland annat Innovationskontor Väst. http://innovationskontorvast.se/ikv/wp-content/uploads/2012/08/IKV-IAI-Guidelines-Short.pdf

Begreppet handlar om att kartlägga och strukturera det intellektuella kapitalet inom en organisation. Det inbegriper såväl idéer som kommunikation och finansiärer. KIMAB hade utformat sin egen variant som Louise gärna ville dela med sig av, men där tog det tvärstopp då dokumentet betraktades som konfidentiellt.

 

Vilka är de viktigaste insikterna jag fått av skuggningen?

En insikt är hur vi kan obba närmre forskarna och utveckla den nuvarande dialogen. En annan insikt var den medvetenhet vi bör ha kring de aktiviteter som pågår inom en organisation för att kunna förstå den och rikta verksamheten.

Att arbeta med att tillvarata det intellektuella och kreativa kapitalet inom en organisation som  kan underlätta arbetet och dess utveckling var en annan faktor att beakta.

 

Specifika idéer till min verksamhet?

En idé var hur man med små och enkla medel kan underlätta för sina kunder/besökare och i detta fallet var det lösningen av login tryckt på ett besökskort.

En annan konkret idé var att införa altmetrics på vår doktorandkurs.

 

// Camilla Söderquist, bibliotekarie vid SLU-biblioteket i Alnarp