Skuggning i Blekinge

I regi av ”Läroplats Syd” och ”Skuggningsprojekt” åkte jag till BTH (Blekinge Tekniska Högskola) två dagar efter påsk. Syftet var främst att ur den egna verksamhetens ögon se en liknande verksamhet eller något som kunde ge nya perspektiv. Jag följde en person under två dagar och det som var spännande med BTH var deras studielandskap, vilket kunde anknytas till den tillgängliga verksamheten vi har på Öppen Samling ("ÖS") på UB. Fördelen med BTH som skuggningsmål var också att biblioteksverksamheten finns på två olika ställen. Första dagen anlände jag till det större stället Campus Gräsvik. Jag fick gå av vid en mindre station, Bergåsa, och gå en kort bit. Campuset var relativt nybyggt sedan några år och en särskild tillbyggnad var byggd i samband med att ett av läroplatserna lagts ner för några år sedan.

Campuset är byggt på militär grund och modernt byggt med glas utmed vattnet, lite i stil med Malmö Högskola eller Sorte Diamant. Själva biblioteket var på två plan, ett traditionellt med lånedisk med främst inriktning på ”infopunkt” och boksamling (främst Dewey) och ett plan som var mer som en öppen studieyta, lite i stil med vår andra våning mot lånedisken eller SOL.

Bibliotekspersonalen var mellan 7 och 15 personer, beroende på hur man räknade. Det fanns gott om olika typer av studierum, grupprum, läsrum mm.

Personen jag följde under två dagar hette Kent Pettersson och min kontaktperson hette Anna Stockman. Jag bodde hos henne också.

Den andra dagen var jag på ett helt annat ställe, Campus Karlshamn. Bibliotekslösningen här var mycket spännande. Biblioteket kunde ses som en studieyta även här, men kravet på fysisk närvaro och låsning vid disken var minimal. Bibliotekarien rörde sig fritt i och mellan de olika huskropparna, institutionerna och även småföretagen med främst IT-riktning. Studenterna rörde sig också fritt. Läsplatserna användes mest som studieplatser (där den egna datorn var ett naturligt inslag). Bokhyllorna var mer symboliska. Bibliotekarien diskuterade också om att flytta biblioteket mer till en yta som kunde ses som ett inbyggt torg, där biblioteket blir mer anknutet till den dagliga verksamheten. Bibliotekarien kunde då i större mån fungera som en närvarande pedagogisk resurs.

Jättetrevligt och gott mottagande!

Ludvig Holmdahl

(Normalt är jag på Vardagstrycket på UB, Lund med bemanningspass i "Öppna Samlingen".) 

Claes skuggardagar på MAH

Under det kreativa namnet Skuggan hade jag förmånen att under två dagar ta del av hur man arbetar med undervisning på Orkanenbiblioteket, Malmö Högskola. Att under två dagar följa hur bibliotekarier på MAH:s lärarutbildningar kan arbeta med undervisning kändes som en klockren kompetensutveckling ur min synpunkt då även jag  jobbar med undervisning på lärarutbildningar, fast på Högskolan Kristianstad, HKR.

Dag 1

Jag möttes upp på Orkanenbiblioteket av Helen Rasmussen, bibliotekarie som arbetar med undervisning på lärarutbildningarna på MAH. Efter en liten rundvandring, och en utspilld kaffekopp, landade vi så småningom i ett mötesrum där Hanna med kollega Jessica Zaar planerade undervisning för grundlärarstudenter med inriktning fritidshem. Utifrån motsvarande undervisning som getts föregående termin resonerades och planerades. Vad fungerade och vad fungerade inte? Hur kan man göra det här momentet bättre osv.

Efter lunch skuggade jag Jessica och var med på en sökworkshop för Idrottsvetare. Ett tiotal studenter och två lärare var med. Studenterna skulle göra en kunskapsöversikt och dagens moment gick ut på att studenterna på egen hand sökte relevanta artiklar till sin specifika uppgift.

Dag 2

Helen mötte upp mig och förmiddagen ägnades åt att till en början skugga henne i informationsdisken. Efter att vi båda insett mina begränsningar här tog jag del av en rapport som författats bland annat av bibliotekarier på MAH, Vad är utbildning på vetenskaplig grund? – ett samarbetsprojekt mellan Centrum för 

Akademiskt lärarskap och Bibliotek & IT.

Efter lunchen (där för övrigt Martina snodde mitt dricksglas) tog jag del av Helens och bibliotekarie Kristina Ericsons sökworkshop med Grundlärare inriktning fritidshem. Här var det såklart extra intressant då jag arbetar med motsvarande studenter på HKR. Mycket bra tips fick jag till livs under workshoppen.

Reflektioner

Det var väldigt givande två dagar på Malmö Högskola. Jag har en hel del att ta med mig till min arbetsvardag och mitt arbete med undervisning. Framförallt har det blivit tydligt att man jobbar mer systematiskt och genomtänkt på MAH. Bibliotekarierna har full koll på var studenterna befinner sig i utbildningen och vad de studenterna har fått tidigare i utbildningen. Man har tydliga moment kopplade till lärandemål och var i utbildningen studenterna befinner sig och  det är väldokumenterat vilka bibliotekarier som har undervisat på  respektive moment. Man planerar alltid sin undervisning i god tid innan undervisningstillfället. I detta är man inte ensam utan man är minst två stycken som planerar. Dessutom följer man upp undervisningen och diskuterar vad som fungerade respektive inte fungerade.

En annan reflektion är att man har en större pedagogisk medvetenhet på MAH. Man arbetar aktivt med pedagogiska frågor och hur man kan förbättra undervisningen. Man jobbar i ett pedagogiskt team som träffas ett antal gånger i månaden och diskuterar pedagogiska frågor. 

Slående är också hur man lyckats få in lärandemål som har direkt bäring på informationskompetens. Här har man jobbat aktivt med att på lärarutbildningar få in lärandemål som explicit uttrycker informationskompetensfärdigheter. Såklart innebär det att bibliotekets inslag på programmen blir väsentliga.

Vad som blir väldigt tydligt är att resurskillnaderna är stora. På HKR är vi åtta (!) bibliotekarier på 15000 studenter mot MAH:s 36 bibliotekarier på 24000 studenter. Vi åtta bibliotekarier jobbar som kontaktbibliotekarier och där ingår undervisning bara som en del av arbetsuppgifterna. På HKR är vi någon sorts ax-till-limpa-bibliotekarier där vi gör allt från att köpa in böcker till att lägga in dem i katalogen.  Dessutom ska vi tjänstgöra i disken,  stödja forskare och undervisa på "våra" program och kurser samt ha koll på e-böcker med allt vad det innebär.

Vi har helt enkelt inte tiden att på samma vis planera, dokumentera och följa upp och diskutera undervisningen. Skulle vi göra det och dessutom ge studenterna all den undervisning man får som lärarstudent på MAH, får någonting annat vi gör stryka på foten. Som det är nu kan man inte jobba proaktivt i den utsträckning som behövs, utan mycket av den undervisning som bedrivs sker på förfrågan från lärare och det är upp till lärarna om studenterna får sin informationskompetens eller inte. Detta är såklart inte optimalt och medför att vissa program får mycket och andra lite, dvs utbildningen blir inte likvärdig. 

Avslutningsvis var det två toppendagar på Orkanenbiblioteket. Helen som ledsagare var klockren och jag har lärt mig väldigt mycket dessa två dagar. Jag kan verkligen rekommendera andra att testa skuggning då det är både billig och väldigt givande kompetensutveckling.

Claes Dahlqvist, Bibliotekarie Högskolan Kristianstad

Katarina skuggar Maria

Förra veckan skuggade jag Maria Björklund på Bibliotek och IKT på medicinska fakulteteten vid Lunds universitet. Maria är teamledare för team Stöd till lärande och undervisning och då jag har en liknande roll inom SLU-biblioteket var jag nyfiken på främst  hur de tänker kring och jobbar med undervisning. På måndagen var jag med Maria på CRC(Clinical Research Centre) i Malmö och då hade vi tid att prata om våra verksamheter och roller. På torsdagen samma vecka var jag sedan med i Lund på Studiecentrum på ett undervisningspass för studenter på läkarprogrammet.

Viktigaste insikterna jag fått med mig från skuggningen
Jag såg flera likheter i våra verksamheter, både organisatoriskt och i hur vi tänker kring undervisningen.

Skuggning är en bra grej! Ett kul och enkelt sätt att få inspiration och reflektera över sitt eget arbete, jag ska försöka fortsätta göra det någon gång per år.

Specifika idéer till min egen verksamhet
Bibliotek och IKT jobbar också med att utveckla filmer och andra digitala lärobjekt och har bland annat ett tema om vetenskapliga artiklar. En av filmerna handlar om varför man ska läsa vetenskapliga artiklar och det är en kort intervju med en professor på fakulteten. Jag gillar idén om att låta användarna berätta. Vi har gjort det i en kommande infofilm om SLU-biblioteket men här kunde vi göra något liknande och be en forskare/lärare prata t.ex. om hur hen använder vetenskapliga artiklar, kanske ökar det studenternas motivation?

Från undervisningstillfället som handlade om upphovsrätt fick jag några idéer till progression i vår egen undervisning om upphovsrätt, att kunna fördjupa genom att t.ex. mer prata om studentens upphovsrätt, när ska man räknas som medförfattare till en artikel mm.

Journal clubs är ett sätt att utbyta idéer och reflektioner och undervisningsgänget på Bibliotek och IKT brukar någon gång per termin samlas och diskutera utifrån en text. Vi har gjort det inom SLUB några gånger men inte i utbildningsstödteamet men det är något vi kan börja med tycker jag.

Katarina Evengård, SLU-biblioteket

Skuggning med fokus på undervisning – Orkanenbiblioteket

Min skuggning av Jenny Magnusson på Orkanenbiblioteket vid Malmö Högskola var inriktad på den pedagogiska roll vi båda har som kontaktbibliotekarier. 

Dag 1

Dagen började med en snabb briefing om det undervisningstillfälle Jenny och hennes kollega Jessica skulle ha för studenter på idrottsvetenskap på förmiddagen. Undervisningen hade klar anknytning till en  en konkret uppgift studenterna skulle arbeta med och ett moment som är direkt knutet till utbildningen.

Undervisning

Studenterna skulle börja arbeta med en frågeställning som grund för att göra en kunskapsöversikt i ämnet idrottsvetenskap. Fokus var på att fundera på ämnesord kring det ämne man skulle skriva om och skulle resultera i att man började göra en tankekarta över sitt ämne. Studenterna skulle i förväg titta på en film om vad en kunskapsöversikt och läraren hade introducerat dem till uppgiften. Upplägget var väl anpassat för gruppen och studenterna aktiverades redan från början, fick reflektera över ämnesord, begränsningar och också tid att själva söka och testa sig fram.  Det verkade som att alla kom igång med sin tankekarta och hade fått med sig många bra tips och en ny insikt om hur man kan översätta sitt ämne till sökord och bra tips på att systematisera sin sökning. Detta tillfälle skulle någon vecka senare följas upp av handledning där både bibliotekarier och ämneslärare skulle delta då tankekartan skulle tas med. 

Jag fick med mig flera konkreta tips, både på hur jag kan aktivera mina studenter mer, och göra dem ännu mer delaktiga. Att faktiskt få ner sina sökord i en tankekarta eller tabell, samt att det ett delmoment i kursen som krävdes inför handledningen, tycker jag är väldigt positivt. Studenterna kan se det arbete de gjort under lektionen tydligare och har redan börjat fundera på sitt ämne. Något som skiljer sig från hur vi arbetar hos oss är att man i Malmö nästan alltid undervisar två och två. Just att de var två som undervisade tillsammans gjorde också hela sessionen mer levande och dynamisk.

Undervisningsplanering

Efter lunch fick jag vara med när Jenny och hennes kollega Helen planerade ett kommande tillfälle på lärarutbildningen. En utbildning som är stor och spretig, med svårigheter kring vilka som tidigare fått undervisning och därmed också får den progression som är tänkt. Återigen framkom fördelar med att vara två som är ansvariga för samma utbildning. Att kunna utvärdera hur det gått när man faktiskt hållit i undervisningen tillsammans tidigare, också för att kunna ha någon att diskutera och bolla idéer med på ett så konkret plan. Så underbart! Visst diskuterar jag och mina kollegor olika upplägg och utbyter idéer och tips, men det är ändå skillnad från att faktisk ha haft samma studenter, på samma nivå, tillsammans.

Dag 2

Kompetensutveckling handledning

Dagen startade med ett kompetensutvecklingstillfälle om handledning. Det är ett erfarenhetsutbyte mellan undervisande bibliotekarier inom hela MAH, där en ämnesbibliotekarie tar upp ett specifikt handledningstillfälle (boka bibliotekarie som vi kallar det hos oss), hur man gått tillväga från fråga till lösning. Vilka strategier man hade och hur det gick. Väldigt spännande och nyttigt. Det blev så tydligt hur olika frågor och lösningar kan se ut inom olika ämnen. 

Arbetsplatsmöte 

Dagen fortsatte sedan i ett arbetsplatsmöte för hela personalen, där alla involverades i att diskutera ett förslag gällande organisationen. Vi delades in i smågrupper och fick titta närmare på förslaget och sedan i helgrupp ge feedback och tankar på det. Det var ett roligt sätt att arbeta som inkluderade alla. Jag upplevde det som att det var väldigt högt i tak och att alla fick komma till tals. 

Pedagogiskt café

Efter lunch var det dags för pedagogiskt café där temat var hur man kan arbeta med ämnesord i undervisningen. Jag delade med mig av ett exempel jag brukar använda mig av, och sedan jobbade vi i grupper för att i grupp ta fram ett förslag på nytt upplägg kring ämnesord. Detta presenterade respektive grupp i form av en poster. Jättekul sätt att arbeta och väldigt givande! Resultatet av workshopen ska sedan presenteras i deras blogg I huvudet på bibliotekarien. Ett bra sätt för att sprida sina erfarenheter kring den undervisning bedriver till sina kollegor.

Dagen avslutades med en festlig invigning av bibliotekets LibGuides. 

Viktigaste insikterna jag fått med mig från skuggningen

Att skuggning är väldigt givande! Lärorikt att se hur andra som jobbar med undervisning i informationskompetens på ett annat lärosäte går tillväga och reflekterar över sitt arbete. Det är också spännande att se hur en annan organisation fungerar, både likheter och skillnader. Man får nya idéer och inspiration, samt perspektiv på det man själv gör. Det verkar vara väldigt givande att ha någon att så konkret diskutera undervisningsupplägg med. Att man är två om samma undervisning - man kan bidra med olika perspektiv och öka dynamiken.

Specifika idéer till min egen verksamhet

Att vara mer kreativ i hur ett möte/utbyte kan utformas – postersession t.ex.. Att på ett kreativt och lekfullt sätt dela med sig av erfarenheter och tillsammans utveckla verksamheten. I undervisningen gillade jag upplägget med att få studenterna att faktiskt skriva ner och systematisera sina sökord i tankekarta och/eller tabell som studenter får med sig. Det lär jag själv börja med till hösten. Sedan kommer jag nog återigen väcka frågan om att ibland hålla viss undervisning tillsammans med kollega, det verkar roligt och givande för båda parter.

/Linda Grandsjö, Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek. Lunds universitet.

Skuggning på UB

Den 19 och 20 mars lämnade jag min arbetsplats på Malmö högskola för att under två dagar skugga Åsa Forsberg på Lunds UB. Det är mycket som skiljer mellan Lund och Malmö och jag visst inte riktigt vad jag skulle vänta mig, mer än både Åsa och jag jobbar inom området ”biblioteksservice”.  Första dagen började med verksamhetsmöte för Forskning och studieservice, där Åsa är ansvarig för avdelningen biblioteksservice. Då vi i Malmö står inför omorganisering, var det intressant att se alternativa sätt på hur en biblioteksorganisation kan se ut.

På eftermiddagen hölls det ett möte den virtuella informationsdisk som planeras att dra igång under höstterminen. Just den virtuella informationsdisken är något som vi pratat om mycket i Malmö men inte under dessa organiserade former.

Som jag skrev i mitt korta inlägg tidigare var det möte för all diskpersonal på torsdagsmorgonen. För bara någon vecka sedan hade vi i Malmö ett möte för diskpersonalen och vi håller också på att kolla över på vilket sätt vi kan sprida information och diskussion för personalen i disken så det kändes väldigt passande att få vara med på detta. Dagens tema var kompetensbehov och jag slog verkligen av hur lyckligt lottade vi är som har en helpdesk som tar hand om alla teknikfrågor.

På eftermiddagen får jag också vara med Åsa på ett diskpass. Att stå i UBs disk kändes ovant. Istället för de ”informationspunkter” som jag brukar stå vid finns på UB en stor disk och en bokhantering som vi inte har på Malmö. Jag som kan tycka att det är svårt att förklara för våra låntagare hur man hittar i våra två samlingar fick tänka om. Jag vet inte om det var en tillfällighet men det var två lugna timmar. Atmosfären på UB är verkligen en helt annan än den jag är van vid, och att det rumsliga uttrycken spelar roll är tydligt. 

Skillnaderna mellan UB och Malmö är som sagt många, även om frågorna som diskuteras till stor del är detsamma. Att UB inte riktar sig till en speciell studentgrupp, inte har någon direkt undervisning men däremot en bevaranadeplikt är några saker. Vad som likande var bland annat diskussionerna som fördes. Lärandemiljö/ studiemiljö verkar vara centralt på många bibliotek, så också i Malmö och Lund. Hur frågor ska tas emot i informationsdisk och via andra kanaler är andra exempel.

Även om jag kanske inte tar med mig några konkreta tips eller idéer från skuggningen så var det två väldigt roliga och givande dagar. Att ”skugga” är också ett bra sätt att fundera på sin egna arbetssätt och det är också intressant att få diskutera frågor om ”biblioteksservice” med någon utanför den egna organisationen.

Andra dagen på Lunds UB. Jag är Åsa Forsbergs skugga och just nu är det möte för all personal som har pass i informationsdisken. Det diskuteras friskt och jag återkommer om detta möte och alla mina upplevelser och tankar senare.

Skuggad kollega på KIMAB i Kista, Stockholm



Ljusgården. Här är personalens fika- och mötesyta vilken i ena änden strålar samman med bibliotekets öppna rum

 

Konfidentiell forskning

Skuggning

Inom Lärosäten Syd har det funnits ett skuggningsprojekt som aktivitet för kompetensutveckling med mål att bidra till bibliotekets verksamhetsutveckling samt personlig utveckling.

 

Swerea/KIMAB, (tidigare Korrisions- och Metallforskningsinstitutet AB) är ett svenskt forskningsinstitut inom korrosion och metallforskning. Swerea/KIMAB ingår i Swerea-koncernen och är ett av många forskningsinstitut som är samägda av staten och näringslivet inom respektive bransch.

Instituten drivs genom en kombination av finansiering från näringslivet och staten.

 

Forskningsinstitut beskrivs ofta som en förbindelse mellan näringsliv och akademien där teoretisk kunskap övergår till att vara praktiskt tillämpbar. Forskningen strävar efter att vara internationellt konkurrenskraftig.

 

http://www.ri.se/om-rise

 

Personalen på KIMAB i Kista består av 180 personer, varav drygt 100 forskare - flera internationella. Majoriteten av dessa har en bakgrund inom kemi, fysik och även bergsingenjörer.

I Kista arbetar man med olika experiment och försök anpassade till olika företags behov med uppdrag åt bland annat kärnkraften och flygindustrin.

En annan viktig faktor är arbetet med patent och stora delar av den pågående forskningen är konfidentiell.

 

Vid ankomsten får jag skriva in mig i receptionen och invänta min skuggade kollega. Därefter får jag en besöksbricka med angiven kod till gäst-login till deras wi-fi. Smart!

 

Nästan innan jag fått av mig jackan kommer en forskare med frågor kring hur referenser från Endnote ska exporteras till referenshanteringssystemet Mendeley och genast uppstår en handledning i hur de olika verktygen fungerar.

 

Biblioteket är öppet dygnet runt med samlingarna i ett öppet rum utan väggar eller dörrar ut i ett större rum kallat Ljusgården. Där kommer under dagen allehanda aktivieter att äga rum som frukost, lunch, avtackning av forskare och möten av olika slag.

 

Bibliotekarien Louise Parnefjord är ansvarig för biblioteksverksamheten och vill gärna kalla sig informationsförsörjare då hon tycker att det bättre speglar hennes kompetens och arbetsuppgifter.

 

På frågan om sin yrkesroll inom institutet svarar Louise:

- Det är en ren servicefunktion för forskarna och övrig personal!

I svaret läser jag in betydelsen av hennes närhet och tillgänglighet för övrig personal. Louise är en självklar del av institutet och fångar direkt upp önskemål och frågor kring lunchbordet eller vid mötet i bibliotekslokalen.

 

Eftersom biblioteksarbetet sker nära den pågående forskningen som äger rum i olika labb i lokalerna blir det påtagligt hur viiktigt det är att förstå den verksamhet man agerar i och utvecklingen av densamma.

 

Louise samlar också in rapporter, konferenser och artiklar till den interna publikationsdatabasen, samt har en del undervisning inom bland annat open access och patent där viss undervisning sker via videolänk.

 

Ett annat viktigt arbete är den med altmetrics http://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Doktorand/Forskningsstod-vid-BLR/Bibliometri/Altmetrics

 

Med jämna mellanrum kommer det också studenter från KTH och Uppsala som gör sitt exjobb vid KIMAB i Kista och engagerar bibliotekarien på olika sätt.

 

Tidskriftshörnan

 

 

Intellectual Assets Inventory är ett begrepp man arbetat med inom KIMAB med inspiration från bland annat Innovationskontor Väst. http://innovationskontorvast.se/ikv/wp-content/uploads/2012/08/IKV-IAI-Guidelines-Short.pdf

Begreppet handlar om att kartlägga och strukturera det intellektuella kapitalet inom en organisation. Det inbegriper såväl idéer som kommunikation och finansiärer. KIMAB hade utformat sin egen variant som Louise gärna ville dela med sig av, men där tog det tvärstopp då dokumentet betraktades som konfidentiellt.

 

Vilka är de viktigaste insikterna jag fått av skuggningen?

En insikt är hur vi kan obba närmre forskarna och utveckla den nuvarande dialogen. En annan insikt var den medvetenhet vi bör ha kring de aktiviteter som pågår inom en organisation för att kunna förstå den och rikta verksamheten.

Att arbeta med att tillvarata det intellektuella och kreativa kapitalet inom en organisation som  kan underlätta arbetet och dess utveckling var en annan faktor att beakta.

 

Specifika idéer till min verksamhet?

En idé var hur man med små och enkla medel kan underlätta för sina kunder/besökare och i detta fallet var det lösningen av login tryckt på ett besökskort.

En annan konkret idé var att införa altmetrics på vår doktorandkurs.

 

// Camilla Söderquist, bibliotekarie vid SLU-biblioteket i Alnarp